För fåmansföretag gäller vissa speciella regler vid beskattningen. Med fåmansföretag menas ett företag där antingen fyra, eller färre, fysiska personer äger mer än 50 % det sammanlagda antalet röster i bolaget. Vidare föreligger fåmansföretag om verksamheten är uppdelad på olika verksamheter, om en fysisk person har bestämmanderätt över en sådan verksamhet och kan förfoga över verksamhetens resultat. Anledningen till att fåmansföretag särbehandlas är att fåmansföretag har få ägare och risken är därför större att företaget utnyttjas i syfte att kringgå beskattningsreglerna. För större företag anses den här risken inte finnas eftersom hänsyn måste tas till många delägare i företaget. De regler som gäller speciellt för fåmansföretag behandlar först och främst utdelning och liknande transaktioner med företaget. Intäkter som uppkommer genom arbete, d.v.s. så kallade förvärvsinkomster, beskattas med en högre procentsats än inkomster som uppkommer i inkomstslaget kapital och därför är det viktigt att sådana intäkter som hänför sig till arbete som utförts i företaget beskattas som inkomst av tjänst. Utdelningsbeskattningen Det finns särskilda regler som behandlar utdelning från företaget till så kallade aktiva delägare i företaget. Med aktiv delägare menas en delägare som i betydande omfattning arbetat i företaget. Syftet med reglerna är att särskilja vad av utdelningen som kan anses vara avkastning på investerat kapital och vad som skall anses vara en ersättning för den aktive delägarens arbetsinsats. Denna särskiljning görs genom att man ställer upp ett gränsbelopp som anses vara det belopp som kan anses vara en skälig avkastning av det kapital som investerats av delägaren. Utdelning upp till gränsbeloppet kommer således, skattemässigt, behandlas som utdelning. Det belopp som överstiger gränsbeloppet anses däremot utgöra ersättning för utfört arbete och beskattas därmed som en tjänsteinkomst. Dock bör uppmärksammas att det endast är utdelning på så kallade kvalificerade andelar som beskattas enligt dessa regler. Med kvalificerad andel menas en andel i ett fåmansföretag om: 1. Andelsägaren, eller närstående till andelsägaren, under beskattningsåret, eller de fem föregående beskattningsåren, har varit aktiv i företaget, alternativt aktivt bedriver liknande eller samma verksamhet i ett annat fåmansföretag. 2. Företaget under beskattningsåret, eller något av de fem föregående beskattningsåren, har ägt andelar i ett annat fåmansföretag och andelsägaren, eller närstående, har varit aktiv i det företaget. Bestämmande av gränsbeloppet Gränsbeloppet gäller endast för det aktuella beskattningsåret och det finns vidare två olika sätt för att bestämma gränsbeloppet. För det första kan den så kallade förenklingsregeln tillämpas vilket innebär att delägaren kan tillgodoräkna sig ett schablonbelopp. Annars kan en normalmetod tillämpas för att bestämma ett underlag, vilket dels består av ett kapitalunderlag och dels ett löneunderlag, d.v.s. ett lönebaserat utrymme. Sedan får en viss andel av underlaget tillgodoräknas som årets gränsbelopp. Om förenklingsregeln tillämpas fördelas schablonbeloppet som uppgår till 2,75 inkomstbasbelopp, vilket år 2012 blir 143 275 kronor, lika på andelarna i företaget. Detta belopp kan alltid tillgodoräknas som kapitalbeskattad inkomst. Detta gäller oavsett om beloppet delas ut eller sparas till ett senare år. Schablonmetoden är i regel mest fördelaktig att tillämpa för företag utan anställda eller med få anställda. En tillämpning av normalmetoden Om normalmetoden istället används består, som nämnts ovan, årets gränsbelopp av två delar. 1. Den första delen består av det omkostnadsbelopp som hade varit tillämpligt om andelen skulle ha sålts då den delades ut. Med omkostnadsbelopp menas vidare de utgifter som har lagts ut för att införskaffa tillgången (så kallade anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för att höja tillgångens värde (så kallade förbättringsutgifter). Uppmärksammas bör även att omkostnadsbeloppet skall minskas med sådana tillskott som har gjorts i annat syfte än att varaktigt tillskjuta kapital. Omkostnadsbeloppet för andelar i ett företag utgörs i regel av vad som har tillskjutits företaget. Omkostnadsbeloppet skall sedan multipliceras med statslåneränta plus nio procentenheter. Skulle statslåneräntan exempelvis uppgå till 2 % innebär detta att omkostnadsbeloppet skall multipliceras med 11 %. 2. Den andra delen tar utgångspunkt företagets totala lönesumma under beskattningsåret. 25 % av löneunderlaget får ingå i gränsbeloppet. Vidare får enligt den så kallade lönesummeregeln ytterligare 25 % av den del av lönebeloppet som överstiger 60 inkomstbasbelopp (vilket motsvarar cirka 3 miljoner) tas med i gränsbeloppet. Om en andel i företaget endast har ägts under en del av året skall dock endast sådan ersättning som har utbetalats under denna tid ingå i det lönebaserade utrymmet. Detta innebär att för den överstigande delen får 50 % av löneunderlaget ingå i gränsbeloppet. För att lönesummeregeln förutsätts att ägare till kvalificerade andelar har ett eget löneuttag på minst 6 inkomstbasbelopp och 5 % av den totala lönesumman, dock får löneuttaget uppgå till högst 10 inkomstbasbelopp. Vidare behöver dessa krav endast uppfyllas de år då lönesummeregeln faktiskt används. Om delägaren inte kan ta ut så hög lön varje år kan lönen istället fördelas så att delägaren under vissa år kommer upp i de belopp som krävs för en tillämpning av lönesummeregeln. De andra åren kan schablonregeln användas istället. Sparat utdelningsutrymme Vidare lägger man till så kallat sparat utdelningsutrymme till det tillgängliga utdelningsutrymmet för beskattningsåret. Med sparat utdelningsutrymme avses sådana gränsbelopp som inte utnyttjats tidigare år ökat med ett belopp som består av statslåneräntan plus tre procentenheter. Vidare gäller att sparat utdelningsutrymme får tillgodoräknas även om andelen inte skulle ha varit kvalificerad under något år. Exempel För att klargöra hur uträkningarna går till skall nedan en uträkning göras genom ett räkneexempel. Omkostnadsbelopp för aktieägare för 100 aktier 500 000 kronor Statslåneränta 2 % Kapitalinkomstbeskattat utdelningsbelopp = Omkostnadsbelopp × (Statslåneräntan + 9 %) = 55 000 Lönebaserat utrymme = 25 % av företagets totala lönesumma så länge denna inte överstiger 60 inkomstbasbelopp (drygt 3 miljoner) = 25 % × 400 000 = 100 000 + 21850 = 100 000 Inkomstbasbelopp för 2012 = 54 600 kronor Löner 400 000 kronor Ingående sparad utdelning 0 kronor Gränsbeloppet enligt förenklingsmodellen blir 143 275 kronor (2,75 × 2012 års inkomstbasbelopp). Enligt normalmetoden blir uträkningen för gränsbeloppet istället kapitalinkomstbeskattat utdelningsbelopp + lönebaserat utrymme. Gränsbeloppet blir således 155 000 kronor (55 000 + 100 000).